I vår erfarenhet är arkitektrollen är en av de mest underskattade rollerna i praktisk tillämpning av SAFe-ramverket. Detta är mycket vanligt för organisationer som håller på och förbereder sig för att starta sina första agila releasetåg (ART), men också för de organisationer som har lång erfarenhet av tiotals planeringsinkrement (PI) med flera ARTs. En av anledningarna till att arkitekterna underutnyttjas i transformationen är att de allt för sent får utbildning och möjlighet att diskutera och förstå hur de bäst kan använda SAFe-ramverket och framförallt värdeströmskonceptet.
Effekten blir att de traditionella arkitektrollerna fortsätter att arbeta som de gjort tidigare och därmed missar den centrala och positiva inverkan som SAFe-ramverkets olika arkitektrollerna har för team, tåg och portföljhantering — lösningsarkitekt, systemarkitekt och enterprisearkitekt.
Visserligen finns en tydlig och genomarbetad roadmap för hur man bör göra föra att starta agila releasetåg, men i praktiken är det inte ovanligt att man hoppar över viktiga steg och dessutom tar flera genvägar. Denna roadmap, som är starkt inspirerad av John Kotters idéer om förändringsledning samt en stor portion praktisk erfarenhet, beskriver en följd av ett dussin faser som tillsammans utgör en väl beprövad metod för att skapa de organisationsförändringar som behövs för att få bäst nytta av den startpunkt som SAFe-ramverket utgör. Var och en av dessa faser har ett tydligt syfte och de underbyggs av ett antal workshops och utbildningar. En av de utbildningar som ofta inte hinns med i brådskan att komma igång är ”SAFe for Architects” – just den utbildning som för arkitekter är viktigast för att forma och utveckla effektiva releasetåg.
Vad är det då man med stor sannolikhet missar när arkitekterna inte medverkar med full kraft i den stora organisationsförändring som SAFe innebär? Den mest grundläggande är tendensen den fas som syftar till att identifiera värdeflöden – ”Organize Around Value” – inte genomförs med tillräcklig koppling till den faktiska arkitekturen som råder. Detta gör i sin tur att nästa fas då man bygger team och tåg – ”Prepare for ART Launch” – får dåliga förutsättningar för att skapa ett jämt värdeflöde. En vanlig fallgrop är att man, mer eller mindre, rakt av bestämmer att en existerande linjeorganisation blir en ART.
Vi ser ofta att det blir en ren dominoeffekt av onödigt problematiska förutsättningar för de nästföljande stegen i förändringsresan med symptom som många beroenden och låg flödeshastighet. Denna uppförsbacke gäller inte bara när man startar nya agila releasetåg. Den visar sig också över tid när man behöver utveckla existerande tåg.
Baserat på vår breda erfarenhet av en mängd olika transformationer och tågstarter och för att undvika de vanligaste fallgroparna, är det vår starka rekommendation att alla organisationens arkitekter får möjlighet att lösa en biljett för att komma med på tåget genom att aktivt delta i ledande positioner och få tillgång till den utbildning de behöver vid ett tidigt stadie precis som andra chefer och ledare i organisationen. Talesättet ”genvägar är senvägar” är en mycket bra sammanfattning för den oönskade effekt som uppstår när organisationens arkitekter inte är ”med på tåget”.
Fredrik är en senior Lean och Agile tränare, coach och transformationsspecialist, med 30+ års erfarenhet av att arbeta i stora multinationella organisationer. Han har en passion för att hjälpa team, ledare och chefer att anamma Lean och Agile värderingar och principer.
Fredrik har djup teknisk och praktisk erfarenhet inom Lean och Agile produktutveckling och är SPC-coach sedan 2013. Han strävar outtröttligt efter att bidra till att leverera mer värde till kunder med kortare ledtid. Han söker pragmatiska lösningar som utrustar organisationer att själva driva förändringen och generera både kort- och långsiktiga resultat.